"De Närmast Sörjande" text

En åt gången varje år
Sjunger bödlarna
Den sista sången, så fäll en tår

Någon dör och någon skapas
Och ingen tror på evigt liv
Hur förklarar man det för ett barn?
Du är älskad, jag är hatad
Du modern, jag primitiv
Hur försvarar man en slentrian?

Vi är ensamma i en stad
Som vittrar till askan vi andas
En sekund på jorden
Bara en bit kött i horden

En åt gången varje år
Sjunger bödlarna
Den sista sången, så fäll en tår

Vi är ensamma i en stad
Som vittrar till askan vi andas
En sekund på jorden
Bara en bit kött i horden

Vi är ensamma på vår väg
Att ta oss ur askan i elden
Får man hjälp på köpet?
Äter svält och död på löpet

Algoritmens sällskap tröstar
Och dottern ringer sällan nu
Hur beskriver man ett liv utan mål?
Maskinens toner överröstas
När döden ger sin intervju
Vi tillber flödet i en metropol

Jag är han där ute
Han där ute
Jag är han där ute
Han där ute

Är jag den sista av mitt slag
Som är rädd för döden
Och bryr mig om mina barn
Och ger allt för kärleken?
Jag antar att jag blivit van
Jag har accepterat mitt öde
Men håller av de som finns kvar
Och forcerar de nya sveken