"Korpens Saga" text

[Swedish:]

Jag sag min här av troll och vätte
Slappa spjut sa langt ögat mätte
Tusende kroppar alla döda och svala
Min arme ur skogen nu lag i dvala

Da sjöng honan mörk en sang av hat
Hon lovade bort gravor själar till mat
At en dyster ande ur springornas rike
En runa ristades aldrig skadats en like

Som en blixt i natten av eldens färg
En kraft som kväljde i kött och märg
En tunga av illdad och sottig svärta
Nu hördes et skrik av tusens smärta

Skogens topp och klippans kant som värn
Svart som askmoln och skogens tjärn
Fjädrar nu spreta där skinnet voro
Till tiders slut de nu ropa sin oro

Sa miste rivarn sin bror av kamp
De flög sin väg till världens kant
Av ett glömt och fasligt trolldoms dad
Det förkolnade sinnet kände ingen nad

Nu faller skyars svarta mästare
Slagsfältets kall och likets kyla
Än fulla av slagens rus och svekets hat
De gnaga utan ära pa krigets ruttna mat
Till Tiders ände...

[English translation:]

I saw my horde of trolls and wraiths
Bent spears as far as the eye can see
A thousand bodies all dead and cold
My forest army now lies in hibernation

Then she sang a dark tune of hate
She promised gifts, souls for food
To a somber spirit from the kingdom of twilight
A rune etched, one never before seen

Like a lightning bolt in the night with firey color
A force that swells in flesh and marrow
A tongue of ill omen and black stains
Now heard are screams of thousands in pain

Treetops and mountain peaks for leverage
Black as thunderheads and forest bogs
Feathers sprouting where skin once was
Til the end of time they proclaim their worries

So did the shredder lost his brother in war
They flew to the edge of the world
By a forgotten and sinister magic
The charred spirit felt no remorse

Now falls the master of black skies
The call of the battle and the chill of the corpse
Still filled with the heat of battle and burning hate
They feed without honor on the rotting remains of war
Until the end of Time...